Kvarlåtenskapen efter en avliden person kallas för ett dödsbo. Det är en juridisk person med tillgångar som ingår i form av bostad, föremål, pengar samt eventuella skulder efter den avlidne.
Tidigare kallade man ett dödsbo för stärbhus på svenska. Det är det formella namnet för alla samlade tillgångar och skulder för den avlidne. En bouppteckning för dödsboet måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet enligt svensk lag och sedan skickas in till Skatteverket. Vissa saker måste redovisas i en bouppteckning, nämligen tillgångarna och skulderna den avlidne haft samt vilka som utgör dödsbodelägare.
Fram till dess att dödsboet upplöses genom arvskiftet existerar det. Det behövs inget arvskifte om det endast finns en enda delägare. I det fallet fungerar det som så att dödsboet upphör med automatik när Skatteverket fått in en bouppteckning som registreras.
Kostnader för dödsboet
I många fall är det så att kostnaden tas ur dödsboet för begravningen. Omkostnaderna de närmas anhöriga kan tänkas ha, såsom sorgekläder, transporter och annat är förstås och inkluderat.
Att alla delägare inte bara är överens om utformningen på begravningen men även hur mycket av pengarna som ska läggas på vad är väldigt viktigt – det sista man vill i ett sådant läge är att ha en konflikt. Detta då människorna gemensamt äger dödsboet.
Vem får göra vad?
Delägare i dödsboet är de med arvsrätt. I bouppteckningen som skickas in till Skatteverket fastställs delägarna. Någon kan tillfälligt komma att behöva våra och ta hand om egendomen innan bouppteckningen slutligen blivit registrerad.
Det är i regel den avlidnes partner som tar hand om allt akut – det vill säga saker som helt enkelt inte kan vänta till bouppteckningen blivit klar. Man måste kunna visa sin behörighet för att över huvud taget kunna företräda dödsboet. Ett dödsfallsintyg med släktutredning är vad som behövs då – detta beställer du med enkelhet från Skatteverket.
Delägarna förvaltar dödsboet gemensamt efter att bouppteckningen gjorts och har därför ansvaret att gemensamt fatta beslut om vad som ska göras. Det kan handla om allt möjligt – avsluta autogiron, konton, sälja fastigheter eller kanske till och med värdepapper. Man måste ha fått en fullmakt från alla övriga delägare i en bouppteckning ifall man vill att en enskild person ska representera alla delägarna av dödsboet.
Några skulder bör inte betalas förrän en månad gått efter att bouppteckningen upprättades – detta då fordringsägare som den avlidne eventuellt står i skuld till ska kunna hinna kräva sina fordringar. Ifall det finns en risk att skulderna är större än tillgångarna är detta särskilt viktigt.
Bodelning och Arvskifte
En bodelning ska oftast göras innan arvet kan fördelas ut ifall den avlidne var gift eller registrerad partner. Den enda gången det sker en bodelning ifall två människor ingått i ett samboavtal är ifall den efterlevande sambon begär det.
Arvskiftet kan genomföras först när bouppteckning och eventuell bodelning slutförts. Dödsbodelägarna kan då fördela tillgångarna mellan sig. Arvskiftet görs i form av ett skriftligt avtal som undertecknas av samtliga dödsbodelägarna. När arvskiftet är klart upplöses dödsboet.
En arvstvist är namnet på vad det kallas när delägarna inte kan komma överens om arvskiftet. Detta är självfallet det enskilt sista som får hända precis när någon nära en avlidit då känslor tenderar att bli upprörda väldigt fort. Man får vända sig till domstolen vid en arvstvist – där får en skiftesman i uppgift att få delägarna till dödsboet att komma överens. Är inte detta möjligt kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte.